Ett led i detta arbete är den utredning som under slutet av 2023 gjordes med hjälp av Kjell-Owe Ahlskog på Alcea över möjligheterna till alternativa energikällor för de tunga transporter som utgör Scandic Trans huvudsakliga verksamhet.
Den finska branschorganisationen SKAL (Suomen Kuljetus ja Logistiikka ry) publicerade i januari 2023 en analys som landar i att gaslastbilarnas andel av de tunga lastbilarna kommer att uppgå till ca 23% år 2040, ellastbilarnas andel beräknas ligga på 10% och vätgaslastbilarna kommer att stå för 7% av fordonsparken. Den resterande 60% kommer fortfarande att bestå av dieseldrivna fordon.
– Scandic Trans mål är cirkulär ekonomi. Vi beaktar alla intressegrupper, allt från finansiärer till trafikanter och även bränslebolag. Omställningen är omfattande, tar tid och bör grundligt utredas. Den här utredningen är den första vi gör på vår egen bekostnad men troligtvis inte den sista. Kunskap är nyckeln till framgång, menar VD Mikael Löfqvist.
Rapporten över utredningen presenterades i december och omfattar både en presentation och en jämförelse mellan de olika energialternativen. En mer ingående presentation av rapporten kommer att ingå i nästa nummer av vår egen tidning Delivered, men vi bjuder redan nu på en försmak av resultatet, där såväl HVO, naturgas, biogas, E-metan, el samt vätgas ställs mot varandra som alternativ.
Studien har specifikt beaktat de huvudrutter och paus ställen som används mest av Scandic Trans’ chaufförer. I studien beaktas också flottans behov av uppvärmning av förarhytt samt kylning av lastutrymme. Mer än hälften av Scandic Trans’ fordon transporterar gods som kräver kyl- eller fryslagring – i vissa fall behövs även värme.
En utmaning i utredningsprocessen var det faktum att finska och svenska lastbilar transporterar betydligt tyngre last än fordonen i kontinentala Europa. På de europeiska huvudmarknaderna är den maximala fordonsvikten 40 eller 44 ton, jämfört med 76 respektive 74 ton i Finland och Sverige.
Scandic Trans huvudrutter i de nordiska länderna sammanfaller väl med EU: s TEN-T Stomnät och Övergripande nät. För dessa nät stipulerar EU i sina AFIR-direktiv hur alla länder ska utveckla laddinfrastrukturen, även för lastbilar. Laddstationer för tunga fordon med en minsta effekt på 350 kW ska placeras ut var 60:e km längs TEN-T-stomnätet och var 100:e km på det större övergripande TEN-T-nätet från 2025 och framåt, med fullständig nätverkstäckning senast 2030.
Även krav på utbyggnaden av tankstationer för vätgas och fordonsgas definieras i AFIR. Enligt reglerna bör Finland ha minst 7 vätgastankstationer senast år 2030, minst 40 stationer för flytande biogas år 2025 och minst 180 stationer år 2035.
I rapporten konstateras att om och när ladd- och vätgastankstationerna är utbyggda längs ländernas stomnät i enlighet med AFIR så torde de flesta av Scandic Trans’ huvudvägar också ha ett tillräckligt tätt nätverk av ladd- och tankstationer för att uppfylla basbehovet.
Eftersom Scandic Trans’ verksamhet är koncentrerad till tunga fjärrtransporter inom Norden krävs dock inte enbart en fungerande ladd- och tankningsinfrastruktur, utan också att lastbilarna är anpassade för att klara de tunga fordonskombinationer som är tillåtna i både Finland och Sverige.
I dagsläget finns det egentligen inga andra alternativ än traditionell diesel och HVO som klarar av detta utan att pruta på körsträckan och/eller lastvikten. De flesta experter är eniga om att batteritekniken på sikt kommer att dominera inom de lättare lastbilstransporterna, men på lång sikt framstår vätgas som det mest lämpliga alternativet för de tunga fjärrtransporterna. Vätgasen medför inga begränsningar avseende körsträckor och inverkar inte heller på lastkapaciteten. För denna typ av transporter kommer även gaslastbilarna att utgöra ett konkurrenskraftigt alternativ, framförallt så länge det är så stor skillnad i anskaffningskostnaderna mellan vätgas- och gaslastbilarna.
I dagsläget finns dock inte många vätgaslastbilar i produktion men flera tillverkare uppger att man kommer att lansera vätgaslastbilar anpassade för tunga transporter inom en snar framtid. Man räknar med att försäljningen av vätgaslastbilar för de tunga fjärrtransporterna i Finland kommer att ta fart mot slutet av 2020-talet. Valet av drivmedel kommer dock även framöver att bero mycket på fordonets användning. Behovet av kyl-/frys aggregat samt dess energiförsörjning bör också beaktas vid valet av drivmedel. Kostnaderna (TCO, Total cost of ownership) är naturligtvis i slutändan en av de viktigaste faktorerna när åkerierna besluter om sina investeringar i nya fordon.
Text: Anna Sand
Foto: Adobe Stock samt illustrationer ur rapporten Scandic Trans – Koldioxidneutralt 2035 av Kjell-Owe Ahlskog/Alcea
